Dagens spaning: rörd till tårar

För någon vecka sedan satt jag på Frasses i stan när plötsligt ett gäng folkmusikanter ställde upp sig på Apberget. Det visade sig vara en manifestation, folkmusik mot främlingsfientlighet. De spelade den ena låten efter det andra och jag blev så rörd. Rörd för att de stod där i snålblåsten och spelade, rörd för att några i publiken fick feeling och började dansa men mest rördes jag av musiken och det norrländska vemodet.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det var men jag tror att det var känslan av att de här låtarna har spelats i hundra år och antagligen har människor rörts av dem på samma sätt som jag. När jag till slut hörde Burträsks brudmarsch blev jag så till mig att jag började grina. På Frasses, en helt vanlig dag i Umeå.

Dagens spaning: låttexter

Ibland tänker jag att jag ska bli popstjärna. För att bli det (och ändå på något sätt vara creddig) är det en bra idé att skriva sina egna låtar. Det svåra är att veta på vilken nivå man ska lägga textskrivandet. Ska man satsa på det klassiska, rimma om hjärta och smärta i stil med sometimes I stare at space/ tears all over my face?

Eller är det roligare om man är lite djärv och rättfram, typ I have always wanted us to be a couple/ I've dreamt many dreams about you little nipple?

Själv är jag svag för historieberättandet, där texten harvar på och egentligen snarare låter som en högstadienovell än en poplåt So I went to that party/ everyone they were kind of arty/ and I was wearing this dress/ 'cause I wanted to impress/ but I wasn't sure if I look my best/ 'cause I was so nervous/ but I carried on regardless/ strutting through each room trying to find you/ And when I saw you kissing that girl/ my heart, it shattered and my eyes, they watered/ and when I tried to speak I stuttered/ And my friends were like "Whatever, you'll find someone better/ his eyes are way too close together/ and we never even liked him from the start/ and now he's with that tart/ and I heard she'd done some really nasty stuff/ down in the park with Michael/ He said she's easy/ and if your guys with someone that's sleazy/ then he ain't worth your time/ cause you deserve a real nice guy".

Vad gillar ni bäst?

Dagens spaning: den lila kvinnan

När jag gick på gymnasiet hade jag en klassföreståndare som var väldigt förtjust i att klä sig i lila. Nästan alla kläder hon hade gick i plommon men jag förstod inte hur allvarligt hon menade det förrän hon en dag även hade färgat håret i samma ton.

När jag blev äldre och flyttade söderöver blev jag varse att det här med lila kvinnor är ett utbrett fenomen. I Umeå finns det (vad jag har sett) tre stycken:
1. Den ganska korta kvinnan som ofta brukar ha svarta byxor men alltid lila kläder upptill och ett lila hår som på inget sätt kan vara en missfärgning.
2. Kvinnan som inte riktigt har tagit steget och faktiskt färgat håret men som kompenserar det med att endast ha lila plagg på kroppen. Byxor, innertröja, tjocktröja och jacka. Till och med hennes cykel var lila, såg ut som ett hemmajobb.
3. Kvinnan som hade linnebyxa och linnejacka i en djärv syrénlila färg. Här är jag dock osäker om hon verkligen var en lila kvinna eller om hon bara hade köpt en matchande outfit i en affär för mogna kunder.

Frågan som inte lämnar mig någon ro är: varför just lila? Hur kommer det sig att när man ser människor som totalt snöat in på en färg, varför är det kvinnor och lila?

Spaningar

Alltså jag har två spaningar på gång, en om kvinnor som bara klär sig i lila och en annan om latinos som ALLTID cyklar på den lägsta växeln. Sug på dessa karameller och skaffa gärna en användare så ni kan berätta om era egna upplevelser om det! Nu är jag i pluggkarantän i Skellefteå och på något konstigt sätt är det lättare att koncentrera sig här än hemma. Bättre pluggklimat helt enkelt. Soundtrack? Säkert! Såklart!

Dagens spaning

Alltså det här är ingen häftig spaning men jag drömde om att jag la fram den (och personen som jag la fram den för antecknade väldigt intresserat) så här kommer det: Nuförtiden har de tagit bort bullreceptet på en del mjölpåsar! Änglamark har receptet med på sidan men Kungsörnen har det inte alls! När jag var liten var det ju till och med en bild på en smarrig kanelbulle på baksidan! Är detta ett jävulskt infall att göra människor nyttigare? Jag gillar det hur som helst INTE!

Dagens bravader

Idag har jag varit hemma och pluggat. Parallellt med det så har jag börjat inlyssning av Säkert!s nya skiva och alltså åhhh, Annika, du slår an en ton i mig! Ända sedan du snodde min och Hannas låt* innan vi ens hade skrivit klart den har jag tänkt att den här tjejen, hon borde jag hålla lite koll på. Jag vet inte om det är din ibland lite klumpiga dialekt eller faktumet att du sjunger på svenska men jag vill ba grina! Oavbrutet!(OBS! inte för att hon snodde våran låt, jag har kommit över det.)

*den lät som My best friend och blev sorgligt nog aldrig riktigt klar av förklarliga skäl. Undrar var jag hade varit annars.

Valet och kvalet

Två val ska på få ord avverkas:
1) Riksdagsvalet. Alltså vad ska man säga. Inte nog med förnedringen att en borgerlig regering för första gången I SVENSK HISTORIA blir omvalda, för det andra ska vi måsta dras med SD i minst fyra år. Vi diskuterade ett egenstyrt norrland igår och med alla våra resurser skulle vi klara oss ganska bra, skogen malmen vattnet. Hos oss skulle alla få bo och vi skulle ställa upp för varandra, visst!
2) Android eller iPhone (det skulle i så fall vara en 3G S)? Jag önskar att jag kunde få lite guidning i den frågan så om någon är insatt tar jag tacksamt emot hjälp. Jag har länge varit inne på att köpa en htc legend men när jag har frågat på affärer har jag fått svaret “iphone alla dagar i veckan”. Plz!

Vårdis 4evah

Just hemkommen från vårdcentralen, två födelsemärken fattigare. Det är en läskig känsla det här med läkarens något darriga hand och hur han liksom lade hela kroppstyngden bakom snitten och själv kände jag ingenting. Det enda jobbiga är min paranoia efteråt, jag vågar knappt röra mig av rädsla för att stygnen ska strama eller spricka upp. Det blir nog horisontalläge ett litet tag.

Dagens spaning

När jag stod i duschen efter fredagens klassfest fick jag feeling. På bara en minut hade jag observerat och döpt ett fenomen som relativt ofta dyker upp. Fenomenet jag pratar om är naturligvis Buffalo soldier-fenomenet. Kortfattat går det ut på att du säger "alltså jag gillar verkligen Bob Marley" varpå någon börjar sjunga kanske hans sämst låt, Buffalo soldier. I fredags skrek jag "spela något med Beatles!" när jag ville ha någon annan musik än den powerrocken som trubadurerna (jag vet vad ni tänker: trubadurer! på en klassfest!!!) spelade då min klasskompis sa "åh, jag älskar Hello/Goodbye!" vilken är i min mening en av de sämsta Beatleslåtarna tillsammans med typ Obladi-oblada. Jag dog lite inombords men är ändå lite tacksam, om hon inte hade sagt det hade jag aldrig kommit att tänka fenomenet och då hade jag aldrig kunnat dela med mig av det här.